I väntan på ett längre inlägg i slutet av veckan kommer här en kortare rapport från Den Nyinflyttade som nedan presenterar lite bilder från de nya lokalerna.
Trappuppgången är härligt brant och på hissen har någon uttryckt sitt "hat" för Gnaget. So far so good.
Jag har förälskat mig i fönstren (som pga. lampans generösa size inte riktigt gör sig rättvisa på bilden ovan - precis som Riksdagens talman är de större i verkligheten).
Där hittar man som besökare två fina, och sen igår använda, espresso-muggar från New York City.
På plats finns även ett kort på min mor i klassiska 60-talsbågar och en 17-årig indiepopare som spenderade helger i vinylbackarna kring St Eriksplan och nio år senare nostalgifikar på Kulturhusets Lava i en betydligt mer välkammad blond kalufs.
De två garderobsutrymmena är generösa.
Och båda har plats för väskor, scarfs, paraplyn och handskar - det gillar vi!
I en av mina väggar hittar man en av kvarterets schysstare dörrar (vart den leder är det ingen som riktigt vet - betongen sätter stopp) som ger ett ståtligt, typiskt Happy Songs-aktigt, intryck.
Besökare bjuds (på begäran) på tiramisukaffe från Pentik och hänvisas till tidningshögen de gånger undertecknad inte har tid att aktivt umgås. Newsweek, FourFourTwo, Plaza och Vogue står till förfogande. All you need!
Som läsare kanske Du undrar vad det egentligen innebär att bo i studentkollektiv? Har man t.ex. en egen toalett? Jodå. Och jag vågar nog påstå att det är precis som i en studentkorridor, om än vi är lite färre hyresgäster. För närvarande huserar jag och tre killar lokalerna men ytterligare två ansikten väntas i mitten av februari och därmed slår vi på stort med en gemensam inflyttningsfest! Hjärtligt välkommen.
I sann Hemma Hos-känsla har Ni mitt badrumsskåp ovan. Och min kylskåpshylla nedan. 
Vad gäller maten har jag varit något bekymrad. Det som skall föreställa min "närbutik", Coop på Sveavägen, misslyckas, iofs föga förvånande, med sortimentet. Varmrökt sik, mogna avocados och Stinas örtkyckling prioriteras inte. Då jag av principiella skäl vägrar Lidl (vi har alla en gräns...) blir det ICA 100 meter längre bort som får ta emot mina snabba steg mot charken. Men än så länge har det fungerat väl och jag ser fram emot framtida inköp och matupplevelser. Åter till Kammakargatan 36. Inom en rimlig radie finns barer, inredningsbutiker, trevliga plagg, kebab, biografer, badhus, Sveriges fjärde snyggaste kyrka och caféer så nog trivs jag bra, kan inte påstå annat. Att jag om helgerna väcks av utcheckade hotellgäster som med sina släpande resväskor bidrar med ett otrevligt ekande utmed husfasaderna upplever jag än så länge bara som "charmigt".
I köket, som har potential och inom kort kommer få mörkt röda gardiner, finns bilder på tidigare kollektivmedlemmar uppsatta. Ett trevligt iniatiativ, tycker jag.
I köket har det nu lastats upp ballongvispar, kryddmortlar och havssalt.
Och min Starbucksmugg och Pentikporslinet (från den oslagbara Vanilla-serien) är numera gemensamt gods. 
Vad gäller tvättmöjligheterna blev jag snabbt svettig i pannan när jag insåg att det för hela huset bara fanns en maskin. Å andra sidan skildrar listan en blygsam användning så det blir nog inga problem.
Avslutningsvis vill jag tacka för de födelsedagsgratulationer som inkommit samt meddela att övriga updates redovisas på söndag. Det börjar nu bli läge att logga ut, klockan är strax efter 16, befinner mig på John Chris med en rätt smulig laptop och är i eftermiddag på jakt efter en fet fruktskål i skiktat silver. Hej så länge!
