ANTAGEN!!!

Jag minns det som vore det igår. Våren 2005 hade jag precis kommit hem från Nottingham och i brevlådan låg positiva ansökningssvar från sökta journalistutbildningar (folkhögskolor och akademiska program) runt om i landet. Istället för att som förväntat tacka ja ställde jag mig då plötsligt frågan om det inte fanns något "mer än det här" (för att citera Hermann Dills utomordentliga men dessvärre nedlagda blogg).

Jag fick på allvar upp ögonen för Journalisthögskolan i Stockholm. Studenterna förväntades ha en fil kand. och journalistisk erfarenhet med sig till klassrummet och på schemat stod förutom praktiska moment även en massa härlig teori. JMK:s kompetens fick lärosätena jag tidigare varit inriktad på att hamna kraftigt i lä men frågan var om jag verkligen skulle toksatsa och plugga sex-sju terminer bara för att uppfylla kriterierna som krävdes för att få skicka in ansökningsbrevet? Självklart! Det fanns liksom inga alternativ. Nothing but the best is good enough som vi Evertonsupportrar säger. Detta gäller, och det håller naturligtvis David Moyes med om, även karriären och ens personliga målsättningar för en meningsfull tillvaro!

Prick klockan tolv tidigare idag, fyra år senare, konstaterade jag (sittande i en liiite för stor hyrbil från Statoil som jag kört liiite för fort med) att min plan lyckades! Brast självklart mycket rörd i gråt.

En masterexamen innebär, förutom två års gratis prenumeration på DN och delat säsongskort på Dramaten (inte helt oviktigt i sammanhanget) att undertecknad får titeln journalist och blir universitetsadjunkt (med möjlighet att undervisa och doktorera). Under utbildningen skall jag skall absolut snitta ytterligare en termin utomlands, engagerat praktisera och runda av med ett examensarbete bestående av en artikelserie eller uppsats - även det på utländsk mark (kanske får anledning att återknyta till amerikanska medier eller engelsk supporterkultur?). Är fruktansvärt peppad!

Jag har liksom väntat fyra år på att få skriva det här blogginlägget. Jag är så j-vla glad!

Vill passa på att tacka min familj och mina närmaste vänner för stödet och för att Ni fattat hur viktigt det här är för mig. Men framförallt vill jag trotsa jantelagen och tacka mig själv. Kan ärligt erkänna att jag är så sjukt stolt. Varenda tenta jag skrivit, varenda intervju jag har gjort, varenda frilansjobb jag tagit - ALLT har varit för drömmen om att någon nästan överdrivet solig dag få brevet ovan.

Rundar av detta inlägg av total happiness med en uppmaning - höj volymen till bakgrundslåten! Happy Songs ger Er, dagen i ära, Kentas Bajen-klassiker!

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag ser måsarnas flykt
Jag ser solglittrets dans
Jag ser fram emot härliga tider
Jag ser kvinnornas ben
Jag ser ögonens glans
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag hör skrattande barn
Jag hör slussarnas brus
Jag hör till de få som kan leva
Jag hör inre musik
Jag hör vindarnas sus
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Kenta - Just idag är jag stark