Vi har precis informerats om att Happy Songs forkylda chefredaktor har fatt den stora aran att representera Evertonsajten Bluekippers snapshotsalbum, tummen upp! Nu inleds en mycket intensiv vecka med quizzes, reports, Halloweenparty, the Courier, Springfield-resa, middag med favoritprofessorn + fru, traning samt forberedelser infor nasta veckas presidentval! Happy days!
My Heart - The Perishers
Trots att jag nastan maniskt foljer amerikanska news och emellanat inte pratar om annat an Keating, Ayers, domestic drilling och Obama's presidential look har jag, formodligen medvetet enligt dem som kanner mig val, valdigt dalig koll pa vad som hander pa hemmaplan. Men en sak vet jag i alla fall. Pa onsdag inleds kvalet till Superettan (fargen pa motstandarnas troja blir klart forst i helgen) och vi kommer fixa det! Vi maste fixa det! Kampa Oster!
Veckans andra inlägg och låt (blev mycket imponerad när jag hörde Bedingfields hit första gången hos Leno på Pellan i somras - antar att den funkat bra på svensk radio i höst?) tillägnas alla de schyssta mates som redaktionen lärt känna lately. Ett stort tummen upp till Er! Vi vill även passa på att gratulera alla eventuella födelsedagsbarn. 
Först och främst: aldrig tidigare har väl en Evertontröja mått så gott som i Klippiga Bergen! Ett stort tummen upp!
Som blev en fin kväll.
Solnedgången i Iowa kändes otroligt Happy Songs-aktig med sitt Mogwai-aktiga framförande.
Personalen kändes lite tacky men vi var inte helt fräscha vi heller.
Humöret var på topp i baksätet när the Rockies plötsligt gjorde entre.
Vi la då vara onyttigheter åt sidan för att istallet exalterat fota omgivningarna.
Och visst var det storslaget. Jokkmokk får ursäkta. 
Fina färger. 
Med business majors i bilen fanns det en del att (inte?) läsa. Själv vägrade jag pga. utsikten att bläddra i min medtagna O Magazine annat än i Nebraska.
Väl framme i Marble (en dryg halvtimme från Aspen) var vår stuga så här schysst:
Till och med bilarna såg ut att trivas.
Vi bodde pa ca 2000 m höjd vilket gjorde det svårandats emellanåt. Med sina 12000 feet upplevde jag fjälltopparna utanför köksfönstret som väldigt maffiga. Då jag, som nog alla vet vi det här laget, älskar hösten uppskattade jag trädens färger väldeliga!
Första kvällen grillade man utmattad efter resan en hel del marshmallows.
Det var mycket gott.
Måndagen spenderades vid närliggande Beaver Lake.
Där paddlade vi kanot. 
Och fiskade. Min ovana trogen blev jag lite väl uppspelt när jag fick napp varpå jag vevade på tok för fort och därmed tappade mitt byte.
Vissa andra fick däremot åtskilligt med fisk.
Dagen innan spenderades i den klassiska skidorten Aspen.
Där besökte jag the Rocky Mountain Chocolate Factory. Förutom godsaker snittade jag ett förkläde med texten "Life's too short to eat cheap chocolate" vilket är ett resonemang jag köper till 100%. Iofs måste jag erkänna att jag, speciellt vintertid, kan få intensiva cravings efter Marabous mjölkchoklad. 
Delade ett Pecan Bear Apple med en japan. Efter första tuggan ifrågasatte jag min generositet. "Om du har ett äpple, vill du dela det med mig..." funkade inte riktigt på dessa nästan overkligt goda frukter.
Köpte även en mugg. På bilden skymtas Aspen Sunday News som mer än gärna skulle få ansvara för min tio veckor långa praktik.
På väg hem från Aspen körde vi om den här liraren. Som jag flinade när jag tog kortet!
Efter att ha kört bil på gränsen till vertikalt och vandrat i vad några upplevde som en evighet blev luften extremt tunn. Men glada var vi! 
Ju tunnare luft desto schysstare view! Så. Otroligt. Vackert.
Och fridfullt. 
Tisdag morgon begav vi oss trötta men inspirerade hemåt. Efter att ha passerat Denver och en ohygglig massa landsbygd dök dessa, i mitt tycke, tuffa moln upp i Nebraska. 
Övriga news and updates:
