Semester 31/10-5/11

Happy Songs-redaktionen låter härmed meddela att vi med anledning av dop söderut (är ju, som de flesta nog vet vid det här laget, nybliven, men framförallt mycket stolt, faster!) har semesterledigt fram till måndag eftermiddag. Önskar samtliga en fortsatt trevlig vecka och vill även passa på att tacka för alla rara mail som ramlat in efter publiceringen av merseykrönikan på blohm.se och SvenskaFans. 0-0 för kolorna borta mot Luton just nu, håller dock fast vid mitt 0-2 tips! Cheers and ciao!

Ivy Ivy Ivy - Primal Scream

Nästa: division 1 södra

Det spelar ingen roll att högskoleprovet gick förvånansvärt bra, att lingvistiktentan gick ännu bättre eller att jag hittat den perfekta presenten till dopet nästa helg. När Öster, förhandstippade som etta eller tvåa i SE av i princip samtliga experter, åker ur kan helgen inte ses som annat än katastrofal. Dessutom byebye för Happy Songs-favoriten Zavadil.

(För Er på universitetet...med anledning av det ovan skrivna ser jag gärna att Ni bjuder mig på en sympatiserande kopp koffein i hum- eller samhällsvetarhuset i morgon tisdag, finns tillgänglig mellan kl 12 och 20).

You're in my heart, you're in my soul

Utan att överdriva kan jag meddela att helgen i Liverpool blev årets hittills i särklass bästa, men för mig som Evertonian även viktigaste, resa. En kort resumé följer nedan och jag ber Dig som läsare att notera bakgrundslåten (tryck på play om låten stannar upp) som med dess inledning oavkortat tillägnas Liverpool:

Once more just before I'm leaving...
I'm torn on the platform
Cause I miss you
And I love you
And I know this is over for now
Cause I miss you ooooh how I miss you
You're not my girl - you're my town.

Fredag: Inleder resan med FourFourTwos Henry Winter och ett härligt (läs onyttigt) stycke chokladkladd på Arlanda. Vill passa på att tipsa om det senaste numret som utöver ett "fängslande" reportage om prisoner-laget Convicts united fc och närgångna rader om Zola och Kaká även uppmärksammar Umeås Marta som av The King himself kallas "Pele in a skirt". Läsvärt även för oss som inte gillar damfotboll!

Lördag: Matchdagen inleddes med ytterligare kalorier i form av en Full English Breakfast...

...och lättare pre match drinking på tre av Evertonfans överfulla pubar! Aldrig tidigare har jag träffat så många kolor och tillsammans med vad som visar sig vara journalister (bör det tilläggas att Happy Songs nätverkat å det grövsta?) talas det förutom merseyderbyt och UEFA-cupen om den nya träningsanläggningen ute vid Finch Farm. Evertons framtid som the people's club är onekligen ett glödhett diskussionsämne och många är flygbladen med "Keep Everton in Our City - don't Tesco our club" som trycks i min hand på väg in till stadion.

Även utanför pubarnas väggar är stämningen på topp.

Trevor, mitt Liverpoolfan till resesällskap, tar sitt livs viktigaste foto.

Goodison Park - The people's club

Utanför Winslow Hotel

En liten tjej men desto större man. "If yer know your history... "

" Entrance to happiness" tror jag Stina Nordenstam sjöng i en låt på albumet Memories of a color.

" ...we don't care what the red shite say..." Allsång på Main Stand inför matchstarten.

Dramatik i fel straffområde.

Drygt 40 000 i publiken varav nedre delen av kortsidan motsvarar antalet förväntade Happy Songs-besökare kring år 2010.

Antalet chavs och casuals på pubarna före matchen var många och mitt av C-uppsatsen (engelsk supporterkultur) uppmärksamma öga noterade åtskilliga Stone Islandjackor under matchen.

Att i ett hav av Chang och Kejian följa matchen var överväldigande men de långt ifrån självklara domsluten tog verkligen musten ur mig. Det var alltså med minst sagt blandade känslor jag tillsammans med Trevor och norrmännen på raden ovan lämnade Goodison för en timmes shopping i supporterbutiken. Förutom match- och träningströjorna var de flesta ladies size-plaggen rosa toppar med märkliga efc-tryck varpå jag istället inriktade mig på Medium Boys-storlekar vilket visade sig vara en bra idé. Snygg, eller hur?

Efter Goodison följde några timmars shopping där jag efter att ha kollat in Tate Museum, Granada Television, Royal Theatre, Lacoste, New Look och Kookaï stötte på Thorntons. Jag blev, som ni kanske förstår av romantiserandet av kedjan i föregående inlägg, mycket förtjust.

Hittade även ett gäng Toni & Guy produkter till mina för närvarande mycket välmående strån!

Något motvilligt äntrade jag avslutningsvis LFC's supportershop för att fixa tidiga julklappar till mina bröder.

Avrundade dagen med en promenad längs Mersey River och 1-1 målet till trots så levererar Happy Songs-redaktören nedan ett ärligt varggrin till leende. Fantastiskt trevlig stad, detta! För mig kommer alltid Cardiff vara no. 1 i Storbritannien men Liverpool, London och Notts är fullgoda tvåor. Engelska städer inspirerar och jag funderar för närvarande på att nästa säsong åka och kolla in Everton på St James' Park i Newcastle som geografiskt sett ligger bra till eftersom man då skulle kunna snitta Glasgow över dagen.

Kvällen inleddes med öl och World Cup Final mellan South Africa och England. Queens lads lyckades dock inte försvara titeln vilket gjorde åtskilliga Liverpudlians på allvar tårögda. Kan föreställa mig sömnsvårigheterna för de engelska Evertonsupportrar som inte bara förlorade derbyt utan även världsmästartiteln i rugby på en och samma dag. Som svensk har man svårt att ta till sig sporten men det skall poängteras att rugby är på det största av allvar för britterna.

Därefter följde åtskilliga besök på pubar, barer och nattklubbar.

Där stämningen var god...

...samtidigt som jag stundtals var demonstrativt återhållsam med mina rörelser på dansgolvet med anledning av den på gatorna utanför hett debatterade derbyförlusten. Men inte f-n höll det i sig länge! Höstens utan konkurrens mest givande utgång, få kan festa som engelsmän!

Söndag/måndag: Med en lättare huvudvärk och en Starbucks Frappuccino Java chip på Manchester Airport avslutades resan lika ohälsosamt som den inleddes. Moyes i News of the World (se bilden): "Maybe they did not get the right ref for a derby". Jag är inte typen som försöker skylla på omständigheter när mitt lag förlorar, normalt sett accepterar jag läget, tar supportern för motståndarlaget i hand och går vidare. Men med anledning av de tveksamma domsluten kan jag inte låta bli att citera en av de irländska kolorna jag träffade framåt småtimmarna: We were robbed!

Happy Songs och livets goda. Del 1: Choklad

Vad gäller kvällens EM-kvalmatch tror jag på 1-0 och vill på tal om Nordirland tipsa om Malin Anderssons rakt igenom lysande dokumentär Belfast Girls.

Nu till dagens ämne. På ICA kan man ofta notera en bit Marabou eller Lindt i min av kalorier redan överfulla korg men jag vill lyfta fram att mina egentliga favoriter i chokladsammanhang är Cafe Tasse, Valrhona, Thorntons, Jean Paul Hevinn och Callebaut. De tre förstnämnda brukar jag, efter nogrann inspektion av förpackningarna och inte fullt så nogrannt lyssnande på personalens rekommendationer, inhandla på Tehörnan (vid Nicole i Kungspassagen). Där köper jag även delar av mitt porslin, kaffe och, föga förvånande, te.

I går, efter en synnerligen bra dag med David Malouf-seminarium och kaffe på Mekka med Matthew, köpte jag ett gäng produkter (se bild ovan) och här följer en snabb bedömning.

* CAFE TASSE Noir Thé Earl Grey - Märklig smak. Choklad och te är en oacceptabel kombination och jag anser att sorten omedelbart bör tas ur sortimentet. Betyg 0/5
* CAFE TASSE Noir Orange (bild nedan, som ni ser bet jag i min förtjusning över den goda smaken något ojämnt) - Mkt trevlig! Betyg 4/5
* VALRHONA Tanariva Chocolat au Lait- Ett felköp. Förfärligt söt. Betyg 0/5
* CAFE TASSE Noir - Inledningsvis misstänkt besk (100% kakao) men eftersom fragment av föregående sockerchock satt kvar i tandraden blev det en bra balans. Betyg 2/5.
* CAFE TASSE Lait Noir - Något torr, dock ett plus för den klara kaffesmaken! Betyg 2/5
* CHOC-O-LAIT chocolate stick - En pinne med ett stycke choklad som doppas i varm mjölk. Schysst format och förvånansvärt gott! Betyg 3/5


Två personliga bitar chokladkuriosa:
1. Min favoritbutik i Thorntonskedjan ligger på Queen St i Cardiff där jag vid varje besök spenderar ca 45 pund och minuter för att hitta den perfekta julklappen till valfri familjemedlem, nu senast den yngre av mina storebröder.

2.. Choklad (med någorlunda hög kakaohalt) är som bekant bra för hjärtat. Själv anser jag den även vara bra för själen (i synnerhet min som naturligtvis sitter i anslutning till magsäcken). Därav låtvalet till detta inlägg!

Avrundar med ett födelsedagstips:

På min 25-års dag (19 januari 2008) ser jag gärna att trogna Happy Songs läsare levererar mig denna ask från nämnda Thorntons. Vid eventuell slutförsäljning är även denna ett alternativ. Rekommenderar dock att Ni avvaktar med beställningen ett tag, jag kommer nämligen att presentera en fullständig lista på presentförslag i början av januari. Det kan ju faktiskt hända att Ni vill köpa något annat. Denna regnjacka till exempel.

Låt: Hug my soul - St Etienne

Veckans tips!

Avrundar veckan med att tipsa om How to start your own country som tillsammans med Little Britain och tidiga Trigger Happy TV tillhör det i särklass roligaste som sänts på BBC. Gick på Svt för något år sedan men finns nu att beställas på Danny Wallace hemsida. Klicka här för mer info om serien!

Vad skulle Ditt land heta? För mig står det mellan Toffee Island (Evertonreferens) eller Happy Nation (bloggreferens).

Seven nation Army - White Stripes

Romantik på Happy Songs!

Jag fyller inte år. Jag har aldrig skänkt en krona till mina jämngamla i Afrika (biståndsarbete är iofs en långt ifrån självklar fråga, även politiska beslut väger åttasiffrigt). Jag är tvärkass på matematik (som sagt) och kommer få ett tämligen mediokert resultat på högskoleprovet om två veckor. Etc etc.

Om jag verkligt förtjänade den där buketten med I love you-spontanitet i eftermiddags kan därmed ifrågasättas. Men fin var den! Allra finast var dock angelfejset till leverantör; Snygg-P!

Ps. Angående bilden. Den uppmärksamme kan förvånat notera att även den tristaste student-kokvrå rymmer två Jamie Oliver- kokböcker! Britter bör f ö vara ett givet inslag i varje svenskt kök, i synnerhet om de har Marmite, en mince pie och ett gäng Yorkshire-bacon med sig! Ds.

Låt: Samson - Regina Spector

Rätt svar "Gissa fotbollsspelaren"

Jag vill göra Happy Songs-läsaren med det vinnande bidraget uppmärksam på att ett pris kommer att skickas kring jul förutsatt att Ni skickar Er adress till redaktionen före 18/12 (för adress se hitta.se).

Jag har ett viktigt meddelande även till övriga läsare: Happy Songs kommer, efter såväl inre som yttre (framförallt från klassen) påtryckningar, att bli medlem på Facebook. Men eftersom vi för närvarande har lite tight med tid så sker registreringen först kring jul då det skrivs C-uppsats och äts knäck!

Oh my God - Kaiser Chiefs

Två bra saker med v. 40

Min kampfisk har tyvärr avlidit vilket naturligtvis är trist. Sorgearbetet genomsyras dock av det faktum att han i slutändan ändå bara var en fisk, och dessutom en aggressiv och opersonlig sådan. Med anledning av studierna har jag i övrigt begränsat med news and updates men den gångna veckan innehöll två verkligt trevliga inslag:

#1 Efterpluggspub med forna klasskamrater på Nationernas Hus!

#2. Stilistiken min!


I senaste numret av universitetets studenttidning skriver jag om omgivningens reaktioner på oss damer som har Premier League i hjärtat. Hur jag noterat åtskilliga kritiskt höjda ögonbryn när jag istället för Cosmopolitan sitter och läser Offside och FourFourTwo. Att jag som blond med läppglans förväntas kommentera Ronaldos benmuskler istället för hans faktiska kvaliteter på planen. Att det förvisso finns några som gillar mitt tugg om offensivt mittfältsspel och lovande nyförvärv men att de flesta, åtminstone inledningsvis, misstänkliggör mina avsikter etc etc.

De reaktioner jag fått har uteslutande varit av godo och jag misstänker att det inte endast har med krönikans budskap att göra utan även att jag språkligt börjar närma mig en nivå som fungerar för den generelle läsaren vilket känns fantastiskt kul för någon som sedan 13 års ålder fått höra att hon tenderar skriva överdrivet högtidligt. (Därmed inte sagt att jag tänker lägga an en ociviliserad kioskvältar-ton dock!)

Everyone wants to - Granada

Gissa fotbollsspelaren

Ledtråd: Tänk Lost Prophets, Stereophonics (ej Keane) och Johan Mjällby.

Mardy Bum - Arctic Monkeys